Redovisning Behandling For Inställda Optioner

Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en mer responsiv och personlig service. Genom att använda denna webbplats godkänner du vår användning av cookies. Läs vår cookieinformation för mer information om de cookies vi använder och hur du tar bort eller blockerar dem. Fullständig funktionalitet på vår webbplats stöds inte i din webbläsareversion, eller du kan ha valt kompatibilitetsläge. Vänligen stäng av kompatibilitetsläge, uppgradera din webbläsare till åtminstone Internet Explorer 9, eller försök med en annan webbläsare som Google Chrome eller Mozilla Firefox. IFRS 2 Aktiebaserad betalning Snabba artikellänkar IFRS 2 Aktiebaserad betalning kräver att ett företag ska erkänna aktiebaserade betalningstransaktioner (såsom beviljade aktier, aktieoptioner eller dela uppskattningsrättigheter) i sina finansiella rapporter inklusive transaktioner med anställda eller andra partier som ska lösas i kontanter, andra tillgångar eller eget kapitalinstrument i företaget. Särskilda krav ingår för aktierelaterade och kontantavvecklade aktiebaserade betalningstransaktioner, såväl som de där företaget eller leverantören har ett val av kontanter eller eget kapitalinstrument. IFRS 2 utfärdades ursprungligen i februari 2004 och användes först för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2005 eller senare. I enlighet med IFRS 2 G41 Diskussionspapper Redovisning för aktiebaserade utbetalningar publiceras Kommentarfrist 31 oktober 2000 Projekt läggs till i IASBs agenda Projektets historia Historia av projektet IASB bjuder in kommentarer till G41 Diskussionspapper Redovisning för aktiebaserade betalningar Kommentarfrist 15 december 2001 Exponeringsförslag ED 2 Aktiebaserad betalning publicerad Kommentarfrist 7 mars 2003 IFRS 2 Aktiebaserad Betalning emitterad Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare Exponeringsutkastet Beståndsförhållanden och Annulleringar publicerade Kommentarfrist 2 juni 2006 Ändrad genom Bestämmelser och Avbeställningar (Ändringar i IFRS 2) Effektiva för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 Ändrad genom Förbättringar av IFRS (Omfattning av IFRS 2 och Reviderad IFRS 3) Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Ändrad genom koncernens likvida medel nsactions Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 Ändrad genom årliga förbättringar av IFRS 20102012 Cykel (definition av uppehållstillstånd) Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare Ändrad genom klassificering och värdering av aktiebaserade betalningstransaktioner (ändringar till IFRS 2) Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare. Relaterade tolkningar Ändrade ändringar Sammanfattning av IFRS 2 I juni 2007 publicerade Deloitte IFRS Global Office en uppdaterad version av vår IAS Plus Guide till IFRS 2 Aktiebaserad Betalning 2007 (PDF 748k, 128 sidor). Guiden förklarar inte bara de detaljerade bestämmelserna i IFRS 2 utan handlar också om tillämpningen i många praktiska situationer. På grund av komplexiteten och mångfalden av aktiebaserade betalningspriser i praktiken är det inte alltid möjligt att vara definitiv när det gäller det rätta svaret. I den här handboken delar Deloitte med dig vårt sätt att hitta lösningar som vi anser vara i överensstämmelse med standardens mål. Specialutgåva av vårt IAS Plus-nyhetsbrev Du hittar en fyra sidors sammanfattning av IFRS 2 i en specialutgåva av vårt IAS Plus-nyhetsbrev (PDF 49k). Definition av aktiebaserad betalning En aktiebaserad betalning är en transaktion där företaget mottar varor eller tjänster antingen som ersättning för egetkapitalinstrument eller genom att ålägga skulder för belopp baserat på priset på företagets andelar eller andra eget kapitalinstrument i företaget . Bokföringsbehovet för den aktiebaserade betalningen beror på hur transaktionen kommer att lösas, det vill säga genom emission av (a) eget kapital, (b) kontant eller (c) eget kapital eller kontanter. Begreppet aktiebaserade betalningar är bredare än personaloptioner. IFRS 2 omfattar utfärdande av aktier eller rättigheter till aktier i utbyte mot tjänster och varor. Exempel på poster som omfattas av IFRS 2 är aktierättningsgarantier, personaloptionsplaner, aktieägandeplaner för aktieägare, options optionsplaner och planer där utfärdande av aktier (eller rättigheter till aktier) kan bero på marknads - eller icke-marknadsrelaterade betingelser. IFRS 2 gäller för alla enheter. Det finns inget undantag för privata eller mindre enheter. Dotterbolag som använder sina föräldrar eller andra dotterbolag eget kapital som ersättning för varor eller tjänster ligger inom ramen för standarden. Det finns två undantag från den allmänna tillämpningsprincipen: För det första bör utgivning av aktier i en rörelseförening redovisas enligt IFRS 3 Business Combinations. Dock bör man se till att särskilja aktiebaserade betalningar i samband med förvärvet från de som rör anställda tjänster. För det andra omfattar IFRS 2 inte aktiebaserade betalningar inom ramen för punkterna 8-10 i IAS 32 Finansiella instrument: Presentation. eller punkterna 5-7 i IAS 39 Finansiella Instrument: Erkännande och Mätning. Därför bör IAS 32 och IAS 39 tillämpas för råvarubaserade derivatkontrakt som kan lösas i aktier eller aktierättigheter. IFRS 2 gäller inte aktiebaserade betalningstransaktioner annat än för förvärv av varor och tjänster. Aktieutdelning, köp av egna aktier och utfärdande av ytterligare aktier ligger därför utanför dess räckvidd. Redovisning och mätning Utgivning av aktier eller rättigheter till aktier kräver ökad andel av eget kapital. IFRS 2 kräver att avräkning av debetavgiften kostnadsförs när betalningen för varor eller tjänster inte utgör en tillgång. Kostnaden ska erkännas när varorna eller tjänsterna konsumeras. Till exempel skulle utgivning av aktier eller rättigheter till aktier att köpa inventering presenteras som en ökning av lager och skulle kostnadsföras endast när varulagret säljs eller försämras. Utgivning av fullt ägda aktier eller aktierättigheter antas relatera till tidigare tjänst, vilket kräver att hela beloppet av tilldelningsdagens verkliga värde kostnadsförs omedelbart. Emission av aktier till anställda med en treårig intjänandeperiod anses vara relaterad till tjänster under intjänandeperioden. Därför bör det verkliga värdet på den aktiebaserade betalningen, som fastställs vid tilldelningsdagen, kostnadsföras under intjänandeperioden. Som en allmän princip motsvarar den totala utgiften för aktierelaterade aktiebaserade betalningar det multipla av de totala instrument som väger och det verkliga värdet av dessa instrument. Kort sagt, det är truende att återspegla vad som händer under intjänandeperioden. Om emellertid den aktierelaterade aktiebaserade betalningen har ett marknadsrelaterat prestationsförhållande, skulle kostnaden ändå redovisas om alla övriga intjänandebestämmelser är uppfyllda. Följande exempel ger en illustration av en typisk aktiebaserad betalning av eget kapital. Illustration Erkännande av personaloptionsbidrag Bolaget beviljar totalt 100 optionsoptioner till 10 ledamöter av koncernledningen (10 optioner vardera) den 1 januari 20X5. Dessa alternativ väger i slutet av en treårsperiod. Bolaget har beslutat att varje option har ett verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet lika med 15. Bolaget förväntar sig att alla 100 optioner kommer att väga och registrerar därför följande inträde den 30 juni 20X5 - slutet av sin första halvårsrapportering period. Dr Aktiekostnad (90 15) 6 perioder 225 per period. 225 4 250250250 150 Beroende på typen av aktiebaserad betalning kan verkligt värde bestämmas av värdet av aktierna eller rättigheterna till aktier uppgivna eller av värdet av de erhållna varorna eller tjänsterna: Allmän mervärdesmätningsprincip. I princip ska transaktioner där varor eller tjänster mottas som ersättning för enhetens egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde på de mottagna varorna eller tjänsterna. Endast om det verkliga värdet av varorna eller tjänsterna inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt skulle det verkliga värdet av de beviljade kapitalinstrumenten användas. Mätning av personaloptioner. För transaktioner med anställda och andra som tillhandahåller liknande tjänster är företaget skyldigt att mäta det verkliga värdet av de beviljade aktierelaterade instrumenten, eftersom det vanligtvis inte är möjligt att på ett tillförlitligt sätt uppskatta det verkliga värdet av de anställda tjänsterna. När mäter verkligt värde - alternativ. För transaktioner som värderas till verkligt värde av de beviljade eget kapitalinstrumenten (t. ex. transaktioner med anställda) bör verkligt värde beräknas vid tilldelningsdatum. När mäter verkligt värde - varor och tjänster. För transaktioner som mäts till verkligt värde på de erhållna varorna eller tjänsterna bör verkligt värde beräknas vid mottagandet av dessa varor eller tjänster. Mätvägledning. För varor eller tjänster som mäts med utgångspunkt från det verkliga värdet av de beviljade egna kapitalinstrumenten anger IFRS 2 att det i allmänhet inte beaktas inlåningsvillkor vid uppskattning av verkligt värde på aktier eller optioner vid aktuellt mätdatum ovan). Istället beaktas inlåningsförhållanden genom att justera antalet egetkapitalinstrument som ingår i mätningen av transaktionsbeloppet så att det belopp som redovisats för varor eller tjänster som mottas som ersättning för de beviljade kapitalinstrumenten i slutändan baseras på antalet egna kapital instrument som så småningom väger. Mer mätvägledning. IFRS 2 kräver att verkligt värde på eget kapitalinstrument som beviljas baseras på marknadspriser, om det är tillgängligt, och att ta hänsyn till villkoren för vilka dessa egetkapitalinstrument beviljades. I avsaknad av marknadspriser beräknas verkligt värde med hjälp av en värderingsteknik för att uppskatta vad priset på dessa egetkapitalinstrument skulle ha varit på mätdatum i en vapenlängdstransaktion mellan kunniga, villiga parter. Standarden anger inte vilken modell som ska användas. Om det verkliga värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. IFRS 2 kräver att aktiebaserad betalningstransaktion värderas till verkligt värde för såväl noterade som onoterade enheter. IFRS 2 tillåter användning av eget värde (det vill säga verkligt värde på aktierna minskat lösenpris) i de sällsynta fall där det verkliga värdet av egetkapitalinstrumentet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta mäts dock inte enkelt vid beviljandedatumet. Ett företag skulle behöva omvärdera det inneboende värdet vid varje rapporteringsdatum till den slutliga avräkningen. Prestandaförhållanden. IFRS 2 skiljer mellan hantering av marknadsbaserade prestationsförhållanden från icke-marknadsföringsförhållanden. Marknadsförhållandena är de som är relaterade till marknadspriset på ett företags eget kapital, till exempel att uppnå ett angivet aktiekurs eller ett specificerat mål baserat på en jämförelse av företagets aktiekurs med ett aktiekursindex för andra enheter. Marknadsbaserade prestationsförhållanden ingår i värderingsmåttet för tilldelningstidpunkten (på samma sätt beaktas icke-vinstförhållanden vid mätningen). Däremot justeras det verkliga värdet på egetkapitalinstrument inte för att ta hänsyn till icke-marknadsbaserade prestationsegenskaper - dessa beaktas istället genom att justera antalet egetkapitalinstrument som ingår i mätningen av den aktiebaserade betalningstransaktionen och är justerat varje period fram till dess att egetkapitalinstrumentet väcker. Anm .: Årliga förbättringar av IFRS 20102012 Cycle ändrar definitionerna av uppehållstillstånd och marknadsförutsättningar och lägger till definitioner för prestationskondition och serviceförhållande (som tidigare var en del av definitionen av uppehållstillstånd). Ändringarna gäller för årsperioder som börjar den 1 juli 2014 eller senare. Ändringar, avbokningar och uppgörelser Fastställandet av huruvida en förändring av villkoren påverkar det redovisade beloppet beror på huruvida de nya instrumentens verkliga värde är större än det verkliga värdet av de ursprungliga instrumenten (båda bestämda vid ändringsdatumet). Ändring av villkoren för vilka egetkapitalinstrument beviljats ​​kan påverka den kostnad som kommer att registreras. IFRS 2 förtydligar att riktlinjerna för modifieringar också gäller för instrument som modifierats efter deras förtjänstdatum. Om det verkliga värdet av de nya instrumenten är mer än det verkliga värdet av de gamla instrumenten (t. ex. genom minskning av lösenpris eller utfärdande av ytterligare instrument), redovisas inkrementet under resterande intjänandeperiod på ett sätt som liknar det ursprungliga mängd. Om modifieringen sker efter intjänandeperioden redovisas inkrementet omedelbart. Om det verkliga värdet av de nya instrumenten är lägre än det verkliga värdet av de gamla instrumenten, bör det ursprungliga verkliga värdet av de beviljade egna instrumenten kostnadsföras som om ändringen aldrig inträffade. Avstängning eller avveckling av egetkapitalinstrument redovisas som en acceleration av intjänandeperioden och därför eventuellt belopp som inte är kända som annars skulle ha belastats bör omedelbart redovisas. Eventuella betalningar som gjorts vid uppsägning eller avveckling (upp till verkligt värde på egetkapitalinstrumentet) ska redovisas som återköp av eget kapital. Eventuell betalning som överstiger det verkliga värdet av de beviljade eget kapitalinstrumenten redovisas som en kostnad. Nya beviljade egna instrument kan identifieras som ersättning för uppsägda egetkapitalinstrument. I sådana fall redovisas de ersättande egetkapitalinstrumenten som en ändring. Verkligt värde på de ersatta egetkapitalinstrumenten fastställs vid tidpunkten för tilldelningen, medan det verkliga värdet av de avbeställda instrumenten bestäms vid avbokningsdagen, med avdrag för eventuella kontantbetalningar vid uppsägning som redovisas som avdrag för eget kapital. Upplysningar Obligatoriska upplysningar innefattar: arten och omfattningen av aktiebaserade betalningsarrangemang som existerade under perioden hur det verkliga värdet av de erhållna varorna eller tjänsterna eller det verkliga värdet av de beviljade egetkapitalinstrumenten under perioden bestämdes effekten av aktie baserade betalningstransaktioner på företagets vinst eller förlust för perioden och dess finansiella ställning. Effektivt datum IFRS 2 gäller för årsperioder som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Övergång Samtliga aktierelaterade aktiebaserade betalningar som beviljats ​​efter den 7 november 2002, som ännu inte är belagda vid IFRS 2, ska redovisas med tillämpning av bestämmelserna i IFRS 2. Enheter är tillåtna och uppmuntras men inte skyldiga att tillämpa Denna IFRS till andra bidrag av egetkapitalinstrument om (och endast om) företaget tidigare har offentliggjort det verkliga värdet av de egna kapitalinstrument som fastställts i enlighet med IFRS 2. Den jämförande informationen som presenteras i enlighet med IAS 1 ska omräknas för alla bidrag av egetkapitalinstrument för vilka kraven enligt IFRS 2 tillämpas. Justeringen för att återspegla denna förändring redovisas i öppningsbalansen för kvarvarande vinst för den tidigaste perioden som presenteras. IFRS 2 ändrar punkt 13 i IFRS 1 Första gången Adoption of International Financial Reporting Standards för att lägga till ett undantag för aktiebaserade betalningstransaktioner. På samma sätt som enheter som redan tillämpar IFRS måste de första gången adoptera tillämpa IFRS 2 för aktiebaserade betalningstransaktioner den 7 november 2002 eller senare. Dessutom krävs inte en första gångs adopter att tillämpa IFRS 2 på aktiebaserade betalningar efter den 7 november 2002 som inträffade före det senare av (a) datumet för övergång till IFRS och (b) 1 januari 2005. En förstagångsanpassare kan välja att tillämpa IFRS 2 tidigare endast om den offentligt har offentliggjort det verkliga värdet av aktiebaserade betalningar som fastställts vid mätdatumet i enlighet med IFRS 2. Skillnader med FASB-förklaringen 123 Reviderad 2004 I december 2004 offentliggjorde US FASB FASB-förklaring 123 (reviderad 2004) aktiebaserad betalning. I uttalande 123 (R) krävs att ersättningskostnaden avseende aktiebaserade betalningstransaktioner redovisas i bokslutet. Klicka för FASB Press Release (PDF 17k). Deloitte (USA) har publicerat en speciell fråga om sitt Heads Up nyhetsbrev som sammanfattar de centrala begreppen i FASB Statement No. 123 (R). Klicka för att ladda ner Heads Up Newsletter (PDF 292k). Även om uttalande 123 (R) överensstämmer i stor utsträckning med IFRS 2, kvarstår vissa skillnader, vilket beskrivs i ett QampA-dokument FASB utfärdat tillsammans med det nya uttalandet: Q22. Är uttalandet konvergerat med internationella redovisningsstandarder. Redogörelsen är i stort sett konvergerad med International Financial Reporting Standard (IFRS) 2, aktiebaserad betalning. Uttalandet och IFRS 2 har potential att skilja på endast några få områden. De mer betydande områdena beskrivs kortfattat nedan. IFRS 2 kräver användning av den modifierade bidragsdatummetoden för aktiebaserade betalningsavtal med icke-anställda. I motsats till detta är det i Issue 96-18 att beviljade teckningsoptioner och andra egetkapitalinstrument till icke-anställda värderas vid det tidigare av (1) det datum då ett åtagande för motpartens prestation att tjäna egna instrument uppnås eller (2) det datum då motpartens prestanda är fullständigt. IFRS 2 innehåller strängare kriterier för att bestämma huruvida en anställdas aktieinköp är kompensatorisk eller inte. Som en följd av detta kan vissa köpoptionsplaner för anställda, för vilka IFRS 2 kräver att ersättningskompensation redovisas, inte anses ge upphov till ersättningskostnader enligt uttalandet. IFRS 2 tillämpar samma mätkrav på personaloptionsoptioner oavsett om emittenten är en offentlig eller en icke-offentlig enhet. I förklaringen krävs att en icke-offentlig enhet redovisar sina optioner och liknande egetkapitalinstrument baserat på deras verkliga värde om inte det är praktiskt att uppskatta den förväntade volatiliteten i företagets aktiekurs. I den situationen är företaget skyldigt att mäta sina aktieandelar och liknande instrument till ett värde med hjälp av den historiska volatiliteten i ett lämpligt branschindex. I skattemyndigheter som Förenta staterna, där tidvärdet av aktieoptioner i allmänhet inte är avdragsgilla för skattemässiga ändamål, kräver IFRS 2 att ingen uppskjuten skattefordran redovisas för kompensationskostnaden relaterad till tidsvärdekomponenten i verkligt värde för en tilldela. En uppskjuten skattefordran redovisas endast om och när optionsoptionerna har inneboende värde som kan vara avdragsgilla för skattemässiga ändamål. Därför kan ett företag som ger en aktieoption till aktieägare till en anställd i utbyte mot tjänster inte erkänna skatteeffekter förrän det här priset är in-the-money. I motsats härtill krävs att redovisningen av en uppskjuten skattefordran baseras på tilldelningsdatumets verkliga värde. Effekterna av efterföljande minskningar i aktiekursen (eller brist på ökning) återspeglas ej i redovisningen av uppskjuten skattefordran tills den relaterade kompensationskostnaden redovisas för skattemässiga ändamål. Effekterna av efterföljande ökningar som genererar överskattande skatteförmåner redovisas när de påverkar skatter som ska betalas. Uttalandet kräver en portföljinriktning vid fastställande av överkännaförmåner av aktiekurser i inbetalt kapital som är tillgängliga för att kompensera avskrivningar av uppskjutna skattefordringar, medan IFRS 2 kräver en individuell instrumentinriktning. Sålunda redovisas vissa avskrivningar av uppskjutna skattefordringar som kommer att redovisas i inbetalt kapital enligt upplysningen vid fastställande av nettoresultat enligt IFRS 2. Skillnader mellan redovisningen och IFRS 2 kan ytterligare minskas i framtiden när IASB och FASB överväger om man ska utföra ytterligare arbete för att ytterligare konvergera sina respektive redovisningsstandarder för aktiebaserad betalning. Mars 2005: sekretesspolicyn för sekreterare i sekretesspolicyn 107 Den 29 mars 2005 utfärdade personalen i den amerikanska värdepappers - och valutakommissionen personalräkningsbulletinen 107 som behandlar värderingar och andra redovisningsfrågor för aktiebaserade betalningsarrangemang av offentliga företag enligt FASB-förklaring 123R aktiebaserad Betalning. För offentliga företag motsvarar värderingarna enligt uttalande 123R de som enligt IFRS 2 Aktiebaserad Betalning. SAB 107 ger vägledning relaterad till aktiebaserade betalningstransaktioner med icke-anställda, övergången från icke-offentlig till statlig status, värderingsmetoder (inklusive antaganden såsom förväntad volatilitet och förväntad löptid), redovisning av vissa inlösenbara finansiella instrument utgivna under aktiebaserad betalning arrangemang, klassificering av kompensationsutgifter, icke-GAAP finansiella åtgärder, första gången antagande av redovisning 123R under en delårsperiod, kapitalisering av ersättningskostnad relaterad till aktiebaserad betalningsordning, redovisning av inkomstskattseffekter av aktiebaserade betalningsarrangemang vid antagandet av uttalande 123R, modifieringen av personaloptioner före antagandet av uttalande 123R och upplysningar i ledningsdiskussion och analys (MDampA) efter antagandet av uttalande 123R. En av tolkningarna i SAB 107 är om det finns skillnader mellan uttalande 123R och IFRS 2 som skulle resultera i en avstämningspost. Fråga: Tror personalen att det finns skillnader i mätbestämmelserna för aktiebaserade betalningsarrangemang med anställda enligt International Accounting Standards Board International Financial Reporting Standard 2, aktiebaserad betalning (IFRS 2) och uttalande 123R som skulle resultera i en avstämningsobjekt under punkt 17 eller 18 i formulär 20-F tolkningssvar: personal anser att tillämpningen av riktlinjerna enligt IFRS 2 om mätningen av personaloptioner skulle generellt resultera i en verkligt värdemätning som överensstämmer med det verkliga värdemålet som anges i uttalande 123R. Följaktligen anser personalen att tillämpningen av mätningsanvisningar för uttalande 123R inte generellt skulle resultera i en avstämningsartikel som måste rapporteras under punkt 17 eller 18 i formulär 20-F för en utländsk privat emittent som har uppfyllt bestämmelserna i IFRS 2 för andel baserade betalningstransaktioner med anställda. Personalen påminner emellertid utländska privata emittenter om att det finns vissa skillnader mellan riktlinjerna i IFRS 2 och uttalande 123R som kan leda till att poster jämförs. Fotnoter utelämnad Klicka för att ladda ner: Mars 2005: Bear, Stearns Studie om effekterna av utgiftsoptioner i USA Om amerikanska offentliga företag hade varit skyldiga att bekosta personaloptioner 2004, vilket kommer att krävas enligt FASB-förklaring 123R aktiebaserad betalning från och med tredje kvartalet 2005: Den redovisade 2004 efter skatt nettoomsättningen från SampP 500-bolagets fortsatta verksamhet skulle ha minskat med 5 och 2004 skulle NASDAQ 100 efter skatt netto resultat från fortsatt verksamhet ha minskat med 22. Dessa är viktiga resultat av en studie genomförd av Equity Research-gruppen hos Bear, Stearns amp Co. Inc. Syftet med studien är att hjälpa investerare att mäta vilken inverkan som kostnader för personaloptioner kommer att ha på 2005 års resultat från amerikanska offentliga företag. Bear, Stearns-analysen baserades på informationen om aktieoptionerna 2004 i de senast inlämnade 10Ks företagen som var SampP 500 och NASDAQ 100-beståndsdelar per den 31 december 2004. Utställningar i studien presenterar resultaten per företag, per sektor och genom industri. Besökare på IAS Plus kommer sannolikt att hitta studier av intresse eftersom kraven i FAS 123R för offentliga företag är mycket liknar de i IFRS 2. Vi är tacksamma för Bear, Stearns för att ge oss tillstånd att skriva ut studien på IAS Plus. Rapporten förblir upphovsrätt Bear, Stears amp Co. Inc. alla reserverade rättigheter. Klicka för att ladda ner 2004-inverkan på aktieoptioner på SampP 500 Amp NASDAQ 100-intäkter (PDF 486k). November 2005: Standard amp Poors Studie om effekterna av utgiftsoptioner I november 2005 publicerade Standard Amp Poors en rapport om effekterna av kostnadsoptioner på SampP 500-bolagen. FAS 123 (R) kräver utdelning av optioner (obligatoriskt för de flesta SEC-registranter 2006). IFRS 2 är nästan identisk med FAS 123 (R). SampP hittades: Alternativkostnaden minskar SampP 500-intäkterna med 4,2. Informationsteknik påverkas mest, vilket minskar resultatet med 18 procent. PE-kurser för alla sektorer kommer att öka, men kommer att ligga under historiska medelvärden. Effekten av optionsutgifter på Standard Amp Poors 500 kommer att märkas, men i en miljö med rekordvinst, höga marginaler och historiskt låga operativa pris-till-resultatförhållanden är indexet i sin bästa position under årtionden för att absorbera extrakostnaden . SampP tar upp problem med de företag som försöker betona vinst före avdrag för optionsoptionsutgifter och med de analytiker som ignorerar optionskostnader. Rapporten betonar att: Standard amp Poors kommer att inkludera och redovisa optionskostnad i alla dess resultatvärden, över alla sina affärsområden. Detta inkluderar Operations, As Reported och Core, och gäller för sitt analytiska arbete i SampP Inhemska Index, Lagerrapporter, samt dess framtida uppskattningar. Den innehåller alla sina elektroniska produkter. Investeringsgemenskapen gynnar när det har tydliga och konsekventa uppgifter och analyser. En konsekvent resultatmetodik som bygger på godkända redovisningsstandarder och förfaranden är en viktig del av investeringen. Genom att stödja denna definition bidrar Standard Amp Poors till en mer tillförlitlig investeringsmiljö. Den aktuella debatten om att företag redovisar resultat som utesluter optionskostnader, i allmänhet kallas icke-GAAP-intäkter, talar till hjärtat av bolagsstyrningen. Dessutom uppmuntras många aktieanalytiker att basera sina uppskattningar på icke-GAAP-intäkter. Medan vi inte förväntar oss en upprepning av EBBS (Earnings Before Bad Stuff) proforma intäkter 2001, är möjligheten att jämföra problem och sektorer beroende av en accepterad uppsättning redovisningsregler som alla beaktat. För att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut krävs investeringar i data som överensstämmer med godkända redovisningsförfaranden. Av ännu större oro är den inverkan som en sådan alternativ presentation och beräkningar kan ha på den minskade tronnivåen och förtroende för investerare som läggs in i företagsrapportering. Bolagsstyrningshändelserna under de senaste två åren har eroderat många investerares förtroende, förtroende som kommer att ta år att tjäna tillbaka. I en tid med omedelbar åtkomst och noggrant skriven investeringar, är förtroendet nu ett stort problem. Januari 2008: Ändring av IFRS 2 för att klargöra inlåningsvillkoren och uppsägningar Den 17 januari 2008 offentliggjorde IASB slutliga ändringar i IFRS 2 Aktiebaserad Betalning för att klargöra villkoren för villkoren och annulleringar enligt följande: Fastighetsförhållanden är endast serviceförhållanden och prestandaförhållanden . Övriga funktioner i en aktiebaserad betalning är inte intjäningsvillkor. Enligt IFRS 2 ska funktioner i en aktiebaserad betalning som inte är intjäningsvillkor inkluderas i tilldelningsdagens verkliga värde för den aktiebaserade betalningen. Det verkliga värdet inkluderar också marknadsrelaterade vinstförhållanden. Alla avbokningar, vare sig av företaget eller av andra parter, ska få samma bokföringsbehandling. Enligt IFRS 2 redovisas en uppsägning av egetkapitalinstrument som en acceleration av intjänandeperioden. Därför redovisas eventuellt icke erkänt belopp som annars skulle ha belastats omedelbart. Eventuella betalningar med avbokningen (upp till verkligt värde på egetkapitalinstrumentet) redovisas som återköp av eget kapital. Eventuell betalning som överstiger det verkliga värdet av de beviljade eget kapitalinstrumenten redovisas som kostnad. Styrelsen hade föreslagit ändringen i ett exponeringsutkast den 2 februari 2006. Ändringen gäller för årsperioder som börjar den 1 januari 2009 eller senare, med tidigare ansökan tillåtet. Deloitte har publicerat en specialutgåva av vår IAS Plus-nyhetsbrev som förklarar ändringarna till IFRS 2 för intjäningsvillkor och uppsägningar (PDF 126k). Juni 2009: IASB ändrar IFRS 2 för koncernbaserade kontantbaserade aktiebaserade betalningstransaktioner, återkallar IFRICs 8 och 11 Den 18 juni 2009 utfärdade IASB ändringar i IFRS 2 Aktiebaserad Betalning som klargör redovisningen av koncernens kontantavräknade aktie - baserade betalningstransaktioner. Ändringarna klargör hur ett enskilt dotterbolag i en grupp ska redovisa vissa aktiebaserade betalningsarrangemang i sina egna finansiella rapporter. Under dessa arrangemang tar dotterbolaget varor eller tjänster från anställda eller leverantörer men dess förälder eller en annan enhet i koncernen måste betala dessa leverantörer. Ändringarna klargör att: En enhet som tar emot varor eller tjänster i ett aktiebaserat betalningsarrangemang måste redovisa dessa varor eller tjänster, oavsett vilken enhet i koncernen avvecklar transaktionen och oavsett om transaktionen är avvecklad i aktier eller kontanter . I IFRS 2 har en koncern samma betydelse som i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. det vill säga den innehåller endast en förälder och dess dotterbolag. Ändringarna i IFRS 2 innehåller också riktlinjer som tidigare ingick i IFRIC 8 Omfattning av IFRS 2 och IFRIC 11 IFRS 2Grupp och Treasury Share Transactions. Som ett resultat har IASB dragit tillbaka IFRIC 8 och IFRIC 11. Ändringarna gäller för årsperioder som börjar den 1 januari 2010 eller senare och måste tillämpas retroaktivt. Tidigare tillämpning är tillåten. Klicka för IASB pressmeddelande (PDF 103k). Juni 2016: IASB klargör klassificering och mätning av aktiebaserade betalningstransaktioner Den 20 juni 2016 offentliggjorde International Accounting Standards Board (IASB) slutliga ändringar i IFRS 2 som klargör klassificering och mätning av aktiebaserade betalningstransaktioner: Redovisning för kontanter fastställda aktiebaserade betalningstransaktioner som innehåller ett prestationskrav Hittills innehöll IFRS 2 ingen vägledning om hur uppehållstillstånd påverkar det verkliga värdet av skulder för kontantavräknade aktiebaserade betalningar. IASB har nu lagt till riktlinjer som infört redovisningskrav för kontantavräknade aktiebaserade betalningar som följer samma tillvägagångssätt som används för aktierelaterade aktiebaserade betalningar. Klassificering av aktiebaserade betalningstransaktioner med nettoavvecklingsfunktioner IASB har infört ett undantag i IFRS 2 så att en aktiebaserad betalning där företaget avvecklar det aktiebaserade betalningsarrangemanget netto klassificeras som eget kapital i sin helhet förutsatt att aktie - baserad betalning skulle ha klassificerats som eget kapitalbestämd om den inte inkluderade nettoförlikningsfunktionen. Redovisning av förändringar av aktiebaserade betalningstransaktioner från kontantavveckling till eget kapital Upp till nu har IFRS 2 inte specifikt behandlat situationer där en kontantavvecklad aktiebaserad betalning ändras till en aktiebaserad betalning på eget kapital på grund av förändringar av Villkoren. IASB har infört följande förtydliganden: Vid sådana ändringar avskrivs det ursprungliga ansvaret för den kontantavvecklade aktiebaserade betalningen och den aktierelaterade aktiebaserade betalningen redovisas till förändringsdagens verkliga värde i den utsträckning tjänsterna har gjorts upp till ändringsdatumet. Eventuell skillnad mellan skuldens redovisade värde på modifieringsdagen och det belopp som redovisas i eget kapital vid samma tidpunkt skulle omedelbart redovisas i resultaträkningen. Material på denna webbplats är 2017 Deloitte Global Services Limited, eller ett medlemsföretag i Deloitte Touche Tohmatsu Limited, eller någon av deras närstående. See Legal for additional copyright and other legal information. Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee (DTTL), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global) does not provide services to clients. Please see deloitteabout for a more detailed description of DTTL and its member firms. Correction list for hyphenation These words serve as exceptions. Once entered, they are only hyphenated at the specified hyphenation points. Each word should be on a separate line. ESOs: Accounting For Employee Stock Options By David Harper Relevance above Reliability We will not revisit the heated debate over whether companies should expense employee stock options. Vi bör dock fastställa två saker. För det första har experterna på FASB önskat kräva alternativutgifter sedan början av 1990-talet. Trots det politiska trycket blev utgifterna mer eller mindre oundvikliga när International Accounting Board (IASB) krävde det på grund av det avsiktliga drivet för konvergens mellan amerikanska och internationella redovisningsstandarder. (För relaterad läsning, se Kontroversen över alternativutgifter.) För det andra finns en legitim debatt om de två huvudkvaliteterna av bokföringsinformation: relevans och tillförlitlighet. Årsredovisningen uppvisar den relevanta standarden när de omfattar alla materialkostnader som företaget ådragit sig - och ingen förnekar allvarligt att alternativen är en kostnad. Rapporterade kostnader i finansiella rapporter uppnår tillförlitligheten när de mäts på ett opartiskt och korrekt sätt. Dessa två kvaliteter av relevans och tillförlitlighet kolliderar ofta i redovisningsramen. Fast egendom bärs till historisk kostnad eftersom historisk kostnad är mer tillförlitlig (men mindre relevant) än marknadsvärde - det vill säga vi kan mäta med tillförlitlighet hur mycket som har spenderats för att förvärva fastigheten. Motståndare mot utgifter prioriterar pålitligheten och insisterar på att alternativkostnader inte kan mätas med konsekvent noggrannhet. FASB vill prioritera relevans, tro att det är ungefär rätt att fånga en kostnad är viktigare än att vara exakt fel när man utesluter det helt och hållet. Upplysningar krävs men inte erkännande för nu I mars 2004 kräver den nuvarande regeln (FAS 123) upplysningar men inte erkännande. Det innebär att kostnadsberäkningar av optioner måste redovisas som en fotnot, men de behöver inte redovisas som en kostnad i resultaträkningen, där de skulle minska den redovisade vinsten (vinst eller nettovinst). Det innebär att de flesta företag faktiskt rapporterar fyra resultat per aktie (EPS) - om inte de frivilligt väljer att erkänna alternativ som hundratals har redan gjort: I resultaträkningen: 1. Grundläggande EPS 2. Utspädd EPS 1. Pro Forma Basic EPS 2. Pro Forma Utspädd EPS Utspädd EPS Captures Några alternativ - De som är gamla och i pengar En viktig utmaning i dataprogrammet EPS är potentiell utspädning. Speciellt vad gör vi med utestående men ej utnyttjade alternativ, gamla optioner som beviljats ​​tidigare år som lätt kan konverteras till vanliga aktier när som helst (Detta gäller inte bara aktieoptioner utan även konvertibel skuld och vissa derivat.) Utspädd EPS försöker fånga denna potentiella utspädning med hjälp av den treasury-stock-metod som illustreras nedan. Vårt hypotetiska företag har utestående 100 000 stamaktier, men har också 10 000 utestående alternativ som alla ingår i pengarna. Det innebär att de beviljades med 7 kurs, men beståndet har sedan stigit till 20: Basic EPS (nettoomsättning gemensamma aktier) är enkelt: 300.000 100.000 3 per aktie. Utspädd EPS använder sig av treasury-stock-metoden för att svara på följande fråga: hypotetiskt hur många vanliga aktier skulle vara utestående om alla alternativ i pengarna utövades idag I exemplet diskuterat ovan skulle övningen ensam lägga till 10 000 stamaktier till bas. Den simulerade övningen skulle emellertid ge extra kontanter till företaget: övningsinkomst på 7 per option plus en skatteförmån. Skatteförmånen är reell kontanter eftersom företaget får reducera sin beskattningsbara inkomst med optionsvinsten - i det här fallet 13 per optionsoption. Varför Eftersom IRS kommer att samla skatter från optionsinnehavarna som kommer att betala ordinarie inkomstskatt på samma vinst. (Observera att skatteförmånen avser icke-kvalificerade aktieoptioner. Så kallade incitamentoptioner kan inte vara avdragsgilla för bolaget, men färre än 20 optioner är ISOs.) Låt oss se hur 100 000 stamaktier blir 103.900 utspädda aktier under treasury-stock-metoden, som, kom ihåg, är baserad på en simulerad övning. Vi antar utövandet av 10 000 pengar i pengar, det här lägger till 10 000 stamaktier till basen. Men företaget får tillbaka utbildningsinkomster på 70 000 (7 lösenpris per option) och en kontant skatteförmån på 52 000 (13 vinst x 40 skattesats 5,20 per option). Det är en enorm 12,20 kontantrabatt, så att säga, per option för en total rabatt på 122.000. För att slutföra simuleringen antar vi att alla extra pengar används för att köpa tillbaka aktier. Till det nuvarande priset på 20 per aktie köper företaget tillbaka 6.100 aktier. Sammanfattningsvis skapar konverteringen av 10 000 alternativ endast 3 900 netto ytterligare aktier (10 000 optioner konverterade minus 6.100 återköp aktier). Här är den faktiska formeln, där (M) nuvarande marknadspris, (E) lösenpris, (T) skattesats och (N) antal optioner utövade: Pro Forma EPS Fångar de nya optioner som beviljats ​​under året Vi har granskat hur utspädd EPS fångar effekten av utestående eller gamla in-the-money alternativ som beviljats ​​tidigare år. Men vad gör vi med optioner som beviljats ​​under det aktuella räkenskapsåret som har noll inneboende värde (det vill säga förutsatt att lösenpriset motsvarar aktiekursen), men är kostsamt ändå eftersom de har tidsvärde. Svaret är att vi använder en options-prismodell för att uppskatta en kostnad för att skapa en icke-kassakostnad som minskar den redovisade nettoresultatet. Med treasury-stock-metoden ökar nämnaren av EPS-kvoten genom att lägga till aktier, reducerar proforma expensing täljaren av EPS. (Du kan se hur kostnaderna inte dubblar räknas som vissa har föreslagit: utspädd EPS innehåller gamla alternativtillskott medan proforma expensing innehåller nya bidrag.) Vi granskar de två ledande modellerna Black-Scholes och Binomial, under de kommande två delarna av detta Serier, men deras effekt är vanligtvis att producera en verkligt värde uppskattning av kostnad som ligger någonstans mellan 20 och 50 av aktiekursen. Medan den föreslagna redovisningsregeln som kräver utgiftsfördelning är mycket detaljerad är rubriken verkligt värde på bidragsdatumet. Detta innebär att FASB vill kräva att företagen ska uppskatta optionsmässigt verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och redovisa (redovisa) denna kostnad i resultaträkningen. Tänk på bilden nedan med samma hypotetiska företag som vi tittade på ovan: (1) Utspädd EPS baseras på att dividera justerad nettovinst på 290.000 till en utspädd aktiebas på 103.900 aktier. Under proforma kan emellertid den utspädda andel basen vara olika. Se vår tekniska anmärkning nedan för mer information. Först kan vi se att vi fortfarande har vanliga aktier och utspädda aktier där utspädda aktier simulerar utövandet av tidigare beviljade optioner. För det andra har vi vidare antagit att 5 000 optioner har beviljats ​​under innevarande år. Låt oss anta att vår modell beräknar att de är värda 40 av 20 aktiekurs, eller 8 per alternativ. Den totala utgiften är därför 40 000. För det tredje, eftersom våra möjligheter råkar klippa på fyra år, kommer vi att avskriva utgiften de närmaste fyra åren. Det här är principen om redovisning som matchar principen: Tanken är att vår medarbetare kommer att tillhandahålla tjänster under intjänandeperioden, så att utgiften kan spridas över den perioden. (Även om vi inte har illustrerat det, får företagen sänka utgiften i väntan på eventuella förverkande på grund av anställningsavslutningar. Ett företag kan till exempel förutse att 20 av de beviljade optionerna förverkas och minska kostnaderna i enlighet därmed.) Vår nuvarande årliga Kostnaden för optionsbidraget är 10 000, den första 25 av de 40 000 utgifterna. Vår justerade nettoresultat är därför 290 000. Vi delar upp detta i både vanliga aktier och utspädda aktier för att producera den andra uppsättningen proforma EPS-nummer. Dessa måste redovisas i en fotnot och kommer med stor sannolikhet att kräva erkännande (i resultaträkningen) för räkenskapsår som börjar efter den 15 december 2004. En slutlig teknisk notering för de modiga Det finns en teknik som förtjänar att nämna några: Vi använde samma utspädda aktiebas för både utspädda EPS-beräkningar (rapporterad utspädd EPS och proforma utspädd EPS). Tekniskt sett ökar aktiebasen under proforma utspädd ESP (punkt iv i ovanstående bokslutsrapport) med antalet aktier som kan köpas med den avskrivna kompensationsutgiften (det vill säga utöver övningsintäkterna och skatteförmåner). Därför, under det första året, då endast 10 000 av 40 000 optionskostnader har debiterats, kan de övriga 30 000 hypotetiskt återköpa ytterligare 1.500 aktier (30 000 20). Detta - i det första året - producerar totalt antal utspädda aktier på 105 400 och utspädd EPS på 2,75. Men i det fjärde året, allt annat lika, skulle 2,79 ovan vara korrekt, eftersom vi redan skulle ha färdigställt 40 000. Kom ihåg att detta bara gäller proforma utspädd EPS där vi kostnadsberäknar alternativ i täljaren. Konklusion Utgiftsoptioner är bara ett försök att bedöma alternativkostnaden. Föredragandena har rätt att säga att alternativen är en kostnad och att räkna något är bättre än att inte räkna med något. Men de kan inte hävda att kostnadsberäkningar är korrekta. Tänk på vårt företag ovan. Vad händer om stocken dyker till 6 nästa år och stannade där Då alternativen skulle vara helt värdelösa, och våra kostnadsberäkningar skulle visa sig vara betydligt övervärderade medan vår EPS skulle bli underskattad. Conversely, if the stock did better than expected, our EPS numbers wouldve been overstated because our expense wouldve turned out to be understated. The following article is adapted and reprinted from the MampA Tax Report, Vol. 9, No. 10, May 2001, Panel Publishers, New York, NY. TREATMENT OF OPTIONS IN MampA DEALS By Robert W. Wood, San Francisco The real interesting question to MampA Tax Report subscribers ought to be how NSOs and ISOs are treated in transactions. If one sets aside as a subset the golden parachute rules (which, because of space limitations, we wont consider here), there is still plenty to know and do when dealing with outstanding ISOs andor NSOs held either by the acquiring or the Target company. In many transactions, the buyer and Target will agree that the Targets obligations under its options plans will be assumed by the buyer. Often, substitute options to purchase buyers stock will be swapped for the outstanding options to purchase the Target stock. Generally, the buyer will be able to make this substitution so that the employeeoptionholders are not taxable on this substitution itself. In such a substitution, the Targets optionholders will generally be able to preserve the gain inherent in their old Target options, while maintaining a continuing stake in the appreciation of the ongoing (post-acquisition) enterprise. Given the elaborate regime for ISOs mdash and (by comparison) the loosey-goosey rules for NSOs mdash ISOs and NSOs need to be separately considered in an analysis of assumptions and substitutions of options. Where the Target has outstanding ISOs, one huge concern will be preserving the qualified ISO status of those options. Some option plans contain hidden traps that would disqualify the ISO treatment. For example, the Targets plan may provide that ISOs vest automatically on a change in control. This could cause a large number of options to lose ISO status because of the annual dollar cap (100,000) mentioned earlier. It is also important to insure that the assumption does not result in a modification of the ISOs. Modification here is a technical term with (perhaps not surprisingly) negative consequences. A modification may occur if the option terms change, giving the employee additional benefits. The reason the determination whether an ISO is modified is so important is what happens if it is treated as modified: the option is treated as reissued as of the date of the modification. On this point, see I. R.C. sect424(h)(1) Reg. sect1.425-1(e)(2). This reissuance treatment means the option will be retested as of that moment to see if it satisfies all of the ISO requirements. Recall the long list of requirements that must be satisfied for an option to qualify as an ISO (see Tax and Accounting Treatment of ISOs above). It is a fairly odious list. For a variety of reasons, especially the fair market value of the underlying shares in the context of a merger or acquisition, it may well exceed the option exercise price and thus preclude ISO treatment if this retesting must occur. Specialized Meaning of Corporate Transaction Still, there may be a silver lining here. If an ISO is substituted or assumed in a corporate transaction, that substitution or assumption is not treated as a modification (1) as long as the new option satisfies a spread test, and a ratio test, and (2) as long as it does not provide additional benefits that were not provided under the old option. Before defining the spread and ratio tests, lets look at what constitutes a corporate transaction. Two conditions must be met before a transaction will be considered a corporate transaction. First, the transaction must involve one of the following: a merger or consolidation, an acquisition of property or stock by any corporation, a spinoff, split-up or split-off, a reorganization or any partial or complete liquidation (see I. R.C. sect424(a) Reg. sect1.425-1(a)(1)(ii)). Note that it is irrelevant whether the transaction qualifies as a tax-qualified reorganization under Section 368 of the Code. The second requirement is that the transaction must result in a significant number of employees being transferred to a new employer, or discharged. (And, yes, there can be debates about the relative meaning of the term significant number of employees here) Assuming a corporation transaction (as defined) has occurred, the assumption or substitution of the ISO will be fine, as long as both the spread and ratio tests are met. The spread test is met if the aggregate spread of the new option (immediately after the substitution or assumption) is not more than the aggregate spread of the old option immediately before the substitution or assumption. This spread is the excess of the aggregate fair market value of the shares subject to the option over the aggregate option price for those shares. (See I. R.C. sect424(a)(1) Reg. sect1.425-1(a)(1)(i).) The ratio test is met by doing a share-by-share comparison. The ratio of the option price to the fair market value of the shares subject to the new option immediately after the substitution or assumption must be no more favorable to the optionee than the ratio of the option price to the fair market value of the shares subject to the old option (immediately before the substitution or assumption). This spread test is only regulatory (it does not appear in the Code itself). Examples in the Regulations help explain and illustrate both the spread and the ratio tests. See Reg. sect1.425-1(a)(4). Predictably, there are some determinations to be made in assessing whether these tests are met. For both tests, the parties may adopt any reasonable method to determine the fair market value of the stock subject to the option. Stock listed on an exchange can be based on the last sale before the transaction or the first sale after the transaction, as long as the sale clearly reflects the fair market value. Or, an average selling price may be used during a longer period. The fair market value can also be based on the stock value assigned for purposes of the deal (as long as it is an arms-length deal). Even if one gets over the corporate transaction hurdle, the spread hurdle and the ratio hurdle, someone must also analyze the transaction to determine whether the new option provides any additional benefits to the optionholders. If it does, the ISOs assumed or substituted will be a problem. The new option must not provide the optionholder with additional time to exercise or more favorable terms for paying the exercise price. Significantly, though, shortening the period during which the option may be exercised (or accelerating vesting) are not treated as additional benefits. The acceleration of vesting exception is an important one and is widely used. Although the rules regarding assumption of ISOs are complex (actually, more complex than the above brief summary indicates) and a variety of issues can come up in that context, cancelling ISOs turns out to be remarkably simple. The tax consequences on a cancellation of ISOs are governed by Section 83 of the Code. If the ISO does not have a readily ascertainable fair market value at the time it was granted, then Section 83 requires that the cash or property received in cancellation of the option be treated the same as if the cash or property were transferred pursuant to the exercise of the option. (See Reg. sect1.83-7(a).) Thus, if the cash or property received on cancellation is fully vested, then the optionholder would recognize income on the cancellation of the option equal to this amount (less any amount paid by the optionholder to acquire the option, typically nothing). This income constitutes wages subject to withholding for income and employment taxes, and will generate a corresponding deduction to the company. Where the property received in exchange for the option (on its cancellation) is not substantially vested (lets say restricted stock is used, for example), then the cancellation transaction will not be taxable until the property becomes substantially vested. Again, these are the rules set out in (and in the regulations underlying) Section 83. Consequently, it should be possible for the employee to elect to take the property even before substantial vesting into income by making a Section 83(b) election. Treatment of NSOs in Deal The treatment of NSOs in a transaction, as with the initial issuance of NSOs, is a good deal simpler than the rules for ISOs. If a buyer wishes to assume the Targets NSOs, one looks to Section 83 to determine the tax consequences to both the optionholders and the company. Recall that Section 83 does not generally apply to the grant of an option without an ascertainable fair market value. If an employee exchanges an NSO that does not have a fair market value in an arms-length transaction, the question is what he or she gets. Section 83 will apply to the transfer of the money (or other property) received in exchange. Thus, if the new NSO received in exchange for the old NSO does not have a readily ascertainable fair market value, the employee will not recognize income in the exchange, nor will the company get a deduction. Of course, NSOs may have some value when they are issued. Yet, this value generally is not readily ascertainable unless the option is actively traded on an established market. Assuming it is not actively traded on an established market, it will not have a readily ascertainable value unless all of the following exist for the option: it is immediately exercisable in full it (or the property subject to the option) is not subject to any restriction or condition, other than a lien or other condition to secure payment, that has a significant effect on the fair market value of the option and its fair market value is readily ascertainable in accordance with the Regulations. See Reg. sect1.83-7(b). Most NSOs do not satisfy all four of these conditions, so dont have a readily ascertainable fair market value. Unlike ISOs, with an NSO there is no need to focus on whether the assumption or substitution of the NSO results in a modification. There is simply no qualified status to interrupt. Thus, the holder of an NSO should not recognize income where the terms of the new option are different than the terms of the old. This is somewhat of a murky area, though. For example, suppose the new option has an exercise price that is nominal in relation to the fair market value of the underlying shares. Here, the optionholder may have to recognize the income on the transaction. If the buyer chooses to give the optionholder an alternative, to convert the option into an option in the buyer, or to take cash (or other property) for the option now, the situation is also easier with NSOs than with ISOs. Someone choosing cash will recognize income in an amount equal to the amount of cash received, less any amount paid for the option (but the amount paid is most typically zero). An optionholder who elects not to take cash should not be taxed. One place where the rules for ISOs and NSOs are remarkably parallel concerns cancellation. Although most of the complexity associated with the treatment of options (either ISOs or NSOs) in merger and acquisition transactions involves assumptions and substitutions, not too much can go wrong when it comes to a cancellation. If the NSOs are simply canceled in the deal, then the employee looks to Section 83 to determine how he or she is taxed. Remarkably, this is the same set of rules that will apply when an ISO is cancelled. Thus, the above discussion concerning cancellation of ISOs applies to cancellation of NSOs as well. Accounting Treatment Change Finally, there can be accounting issues on a modification. Under Financial Accounting Standards Board Interpretation No. 44 (FIN 44), Accounting for Certain Transactions Involving Stock Compensation, an assessment as to whether the proposed modification provides for a change to the life of the employee stock options through an extension of the exercise period or a renewal of the exercise period would need to be made. The assessment should also determine whether the modification changes the exercise price of the employee stock options or the number of shares the employee is entitled to receive. A modification that does not affect the life of the stock option, the exercise price, or the number of shares to be issued has no accounting consequence. In most cases, a modification of this type would not affect the life of the stock option, the exercise price, or the number of shares to be issued. Accordingly, a new measurement date would not be deemed to have occurred. Treatment of Options in MampA Deals . Vol. 9, No. 10, MampA Tax Report (May 2001), p. 5.Accounting for Stock-Based Compensation (Issued 1095) This Statement establishes financial accounting and reporting standards for stock-based employee compensation plans. Dessa planer omfattar alla arrangemang genom vilka anställda får aktier av aktier eller andra eget kapitalinstrument hos arbetsgivaren eller arbetsgivaren ålägger sina anställda skulder i belopp baserat på priset på arbetsgivarlagret. Exempel är köpoptionsplaner, aktieoptioner, bundna aktier och aktierättningsrätter. Denna uttalande gäller även transaktioner där ett företag utfärdar sina egetkapitalinstrument för att förvärva varor eller tjänster från icke-anställda. Dessa transaktioner måste redovisas baserat på det verkliga värdet av erhållet vederlag eller det verkliga värdet av de emitterade egna instrumenten, vilket är mer tillförlitligt mätbart. Redovisning för utdelning av aktiebaserad ersättning till anställda I denna uttalande definieras en verkligt värdebaserad metod för redovisning av ett personaloptionsoption eller liknande egetkapitalinstrument och uppmuntrar alla enheter att anta denna metod för redovisning av samtliga deras personalutbetalningsplaner. Det gör det också möjligt för ett företag att fortsätta att mäta kompensationskostnaden för de planerna som använder den inbördes värdesbaserade bokföringsmetoden som föreskrivs i APB: s yttrande nr 25, Redovisning för aktier som är utställda till anställda. Den verkliga värderingsbaserade metoden är att föredra framför Metod 25-metoden för att motivera en förändring av redovisningsprincipen enligt APB-yttrande nr 20, Redovisningsändringar. Enheter som väljer att förbli med bokföringen i yttrande 25 måste göra proforma upplysningar om nettoresultat och, om de presenteras, vinst per aktie, som om den verkliga värderingsbaserade bokföringsmetoden som definieras i denna uttalande hade tillämpats. Under den verkliga värderingsmetoden mäts kompensationskostnaden vid tilldelningsdatumet baserat på priset på tilldelningen och redovisas över tjänsteperioden, vilket vanligtvis är intjänandeperioden. Enligt den inhemska värderingsbaserade metoden är ersättningskostnaden det eventuella överskottet av det börsnoterade marknadspriset på beståndet vid tilldelningsdatum eller annat mätdatum över det belopp som en anställd måste betala för att förvärva beståndet. De flesta optionsprogram för fastighetsoptioner - den vanligaste typen av aktiekompensationsplan - har inget inneboende värde vid tidpunkten för tilldelningen, och enligt yttrande 25 redovisas ingen kompensationskostnad för dem. Kompensationskostnaden redovisas för andra typer av aktiebaserade ersättningsplaner enligt yttrande 25, inklusive planer med variabla, vanligtvis prestationsbaserade funktioner. Aktiekompensationsutmärkelser som krävs för avveckling genom emission av egetkapitalinstrument Till aktieoptioner bestäms verkligt värde med hjälp av en optionsprissättningsmodell som tar hänsyn till aktiekursen vid tilldelningsdatumet, lösenpriset, alternativets förväntade livslängd, volatiliteten av den underliggande aktien och de förväntade utdelningarna på den och den riskfria räntan över den förväntade livslängden för optionen. Icke-offentliga enheter får utesluta volatilitetsfaktorn vid uppskattning av värdet av deras optionsrätter, vilket resulterar i mätning till lägsta värde. Det verkliga värdet av ett optionsvärde som uppskattas vid tilldelningsdagen anpassas inte senare för förändringar i priset på det underliggande beståndet eller volatiliteten, optionens livslängd, utdelningen på lagret eller den riskfria räntan. Verkligt värde för en andel av icke-växtbeståndet (vanligtvis kallad begränsad lager) som tilldelas en anställd, mäts till marknadspriset för en andel av ett fritt lager på bidragsdatumet, om inte en begränsning kommer att införas efter att arbetstagaren har en innehav Rätt till det, i vilket fall verkligt värde beräknas med hänsyn till denna begränsning. Anställningsaktieinköp En anställningsobligationsplan som gör det möjligt för anställda att köpa aktier till en rabatt från marknadspriset är inte kompensation om det uppfyller tre villkor: a) Rabatten är relativt liten (5 procent eller mindre uppfyller detta villkor automatiskt, även om i vissa fall kan en större rabatt också vara motiverad som icke-kompensatorisk), (b) väsentligen alla heltidsanställda kan delta på ett rättvist sätt, och (c) planen innehåller inga alternativfunktioner som att tillåta den anställde att köpa aktierna i fast rabatt från det lägsta av marknadspriset vid tilldelningsdatum eller inköpsdatum. Aktiekompensationsutmärkelser som måste lösas genom att betala kontant Några aktiebaserade ersättningsplaner kräver att en arbetsgivare betalar en anställd, antingen på begäran eller vid ett visst datum, ett kontantbelopp som bestäms av ökningen av arbetsgivarens aktiekurs från en viss nivå. Företaget måste mäta kompensationskostnaden för den tilldelningen i beloppet av förändringarna i aktiekursen under de perioder då förändringarna inträffar. Denna uttalande kräver att en arbetsgivares finansiella rapporter innehåller vissa uppgifter om aktiebaserade ersättningsarrangemang för anställda oavsett vilken metod som används för att redovisa dem. De proforma belopp som måste anges av en arbetsgivare som fortsätter att tillämpa redovisningsbestämmelserna i yttrande 25 kommer att återspegla skillnaden mellan ersättningskostnader, om sådana ingår i nettoresultatet och den därmed sammanhängande kostnaden mätt med den verkliga värderingsbaserade metoden som definieras i detta Redogörelse, inklusive eventuella skatteeffekter, som skulle ha redovisats i resultaträkningen om värderingsbaserad metod hade använts. De nödvändiga proforma beloppen kommer inte att återspegla andra justeringar av redovisad nettoresultat eller, om det presenteras, vinst per aktie. Effektdatum och övergång Bokföringsbehovet i denna uttalande gäller för transaktioner som ingåtts under räkenskapsår som börjar efter den 15 december 1995, även om de kan antas vid utfärdande. Upplysningskraven i denna uttalande gäller för bokslut för räkenskapsår som börjar efter den 15 december 1995 eller för ett tidigare räkenskapsår för vilket denna uttalande ursprungligen antogs för att redovisa ersättningskostnaden. Proforma upplysningar som krävs för enheter som väljer att fortsätta att mäta kompensationskostnaden med yttrande 25 måste inkludera effekterna av alla utmärkelser som beviljats ​​under räkenskapsår som börjar efter den 15 december 1994. Proforma upplysningar om utmärkelser som beviljats ​​under det första räkenskapsåret som börjar efter december 15, 1994, behöver inte ingå i bokslutet för det räkenskapsåret, men ska presenteras senare när finansiella rapporter för det räkenskapsåret presenteras för jämförande ändamål med finansiella rapporter för ett senare räkenskapsår. REFERENSBIBLIOTEK